Plastic makes perfect
Just igår så var det ett avnitt (som jag redan sett) om bröst. Där man fick följa en brud i hennes resa från beslut om att stoppa in impantat till färdig 'produkt'. Jag kan säga att jag är verkligen inte emot plastkirurgi, varför skulle det vara fel att operera sig för att fixa det man inte är nöjd med? 'Don't mess with what god gave you', 'Nej, fy fan vad ytligt!', 'Det är så fult med sillisar, bara bimbos/utvikningsbrudar som har', 'Det är fel, man ska vara nöjd och älska sig själv för den man är'. Tills dessa människor skulle jag vilja ställa några frågor..
- Använder du smink?
- Har du använt/använder du push-up behå?
- Äger du ett par högklackade?
- Har du färgat håret?
- Plockar du ögonbrynen?
Är du ytlig?
Tycker du inte om dig själv för den du är?
Jag tycker att det är självklart att man ska älska sig själv för den man är. Men ibland är man kanske inte helt nöjd, kanske har man tält-tuttar som hon i programmet kallade sina, för stora, för små bröst, man kanske inte gillar sin näsa. Vad spelar det då för roll ifall man åtgärdar det man inte är nöjd med? Det kanske blir lättare att älska sig själv då? Jag tror att en operation kan stärka självförtroendet något extermt! Är man nöjd med utsidan får insidan en chans att glänsa. Så länge man gör ett ingrepp för sin egen skull ser jag ingen direkt fara i det (förutom riskerna själv ingreppet innebär). En sådan operation ska man tänka över ett bra tag innan och verkligen veta att det är något man vill göra.
Det är föressten inte alltid det syns att man har implantat och alla har heller inte jättebomber, utan har kanske gått upp en eller två kupstorlekar.
Nåja, var inte det jag tänkt skriva om från början, men men.. :P
Nu blev det som det blev, det andra kanske kommer upp någon annan gång.. ;) haha
Vad tycker du om plastikkirurgi?
I never said I was sane, did I?
Men först, igår när mamma berättade det där sa hon att Vesa hade sagt, 'Hon kanske inte ens är född.'
DÅ började jag tänka, tänk fall morsan är typ 90 bast och har alzheimers och sitter och tänket på när hon var i den åldern hon är nu, kanske bara drömmer ihop allt? Eller tänk så är det jag som sitter och tänker tillbaka på när jag var ung? Jag kanske inte har någon mamma längre? Det här kanske inte ens har hänt, jag kanske ÖNSKAR att mitt liv hade blivit som det är nu? Är det kanske därför man får dubbelbilder, för att man faktiskt redan har vart med om det en gång?! Jag vet, jag blir rädd för mig själv ibland, men det kan ju knappast bara vara jag som tänker på sånt?! :)
En annan sak jag tänker på nästan dagligen, det är ifall jag har någon skada eller inte.. Jag kanske har Downs? Det tänker jag på väldigt ofta, är det mamma och alla runt omkring mig som bara säger att jag är 'normal'? Ibland tror jag det.
Tänk om alla vi som är 'normala' är de som är verkligt störda? Ja, så brukar det ju iof vara.. Tänk fall det faktiskt är de som tar hand om oss?! Låter väll inte helt otrolig, eller gör det?
Undrar fall de ser oss så som vi ser dem? Det kanske är vi som inte ser kloka ut? Tänk om det är tvärtom? Mig skulle det nog inte göra så mycket eftersom jag inte är riktigt säker på vad jag är ibland.
Nu orkar jag inte mer, tankarna springer runt, runt och jag kan knappt urskilja dem från varandra längre, allt bara smälter ihop.
Hejdå!
Im in pieces, baby fix me
Igår kom jag fram till många viktiga saker.. En av dom var att jag måste lära mig att låsa bilen med nyckeln för jag vet att jag snart kommer ha nyckeln kvar i tändningen och låsa, det skulle ju inte vara så bra.. :P haha Kom också fram till att det kan vara en bra idé att gå och pinka fall man är pinknödig, kul om det händer något som gör att man inte kan gå på kisseluren? Typ oj, du får inte gå ut från kontoret, det skulle ju vara rackarns oturligt! Kom också fram till att om jag skulle sluta röka så skulle jag tjäna in en hel platta Falcon, i veckan. Vem säger nej till det liksom? Jag tror att jag ska sluta röka, efter oktober nån gång.. :P haha
Jag har dom senaste veckorna kommit på mig själv med att sitta och lyssna på musik, jag ALDIRG skulle lyssna på.. :P T.ex. U2 (Har alltid hatat Bono), Bruce Springsteen (Har aldrig fattat vad alla gillade) och Justin Bieber (wtf liksom!?)
U2 har på något vis växt sig fast i min hjärna och jag börjar fan gilla't, that's stragne! ;)
Bruce är helt awesome! :)
Och angående Justin så har jag bara lyssnat på en låt (Den här (;), men fy fan vad den fastnar, älskar den låten och vet inte vart jag ska ta vägen, är jag 14 igen eller? ;o haha Och när jag lyssnar på honom så tycker jag jättesynd om honom, alla som är så elaka mot honom.. :P Fan, han sjunger ju bra och han är väll rätt söt (för tjejer i hans ålder)? Sluta hacka på Bieber för fan! ;D Sen börjar jag fudera på varför alla snackar illa om honom, tror ni att det kan ha med avundsjuka att göra? Well, I've got no idea 'bout that but the kid can sing. :)
Ikväll ska jag (på min helnyktra helg) dra i mig en flaska vin tror jag :) Fick låna en flaska av mamma tills ikväll, sen är det fan färdigfestat, typ.. Har fan nästan vart full MINST en gång i veckan det senaste året (och det är sällan det bara vart en gång) och så bantar jag ju, ingen alkohol för mig då! :) hahahh
Jaja, tänkte fråga alla er vad ni vill läsa om? Något speciellt ni vill att jag ska ta upp och skriva om? Något ni vill att jag skriver mer om? I dunno.. Sen är jag rätt så nyfiken på vilka ni är som läser! Skriv gärna en kommmerntar till stackars nyfikna mig! ;D haha
Hade, hörs sen! :)
I never thought that I'd fall apart the way that I am, tonight
Sitter och tänker lite, (ovanligt!) på kärlek eller vadfan man ska kalla det? Inte fan innebär kärlek att man ska må dåligt och bli behandlad som en dörrmatta?! Sitter och funderar på varför man tillåter någon att behandla en så dåligt, hur fan hänger det ihop? Har ju själv vart där, men varför? Jag har alltid kännt mig självständig och jag vet att jag har skinn på näsan, så jag ställer frågan igen, varför? Hur kan man låta en annan människa trycka ner en så? Är det för att man är upp över öronen eller är det bara för att man borde?, man vill visa att man är bättre?, är det för att man är naiv och tror att allt blir bättre med tiden?
Har ju som sagt själv vart i det träsket och vandrat, nu förstår jag inte hur jag kunde. Jag är ju stark, jag kan säga ifrån, men jag kunde inte då, även om jag bara ville vända på klacken och springa så långt bort som möjligt så gick det inte.. Vet inte varför jag stannade så länge, men jag tror att det kan ha vart för att jag kände mig elak som lämnade, det var ju vi och vi hade ju sagt att det alltid skulle vara så.
Är det skuld som håller en kvar? Då tänker man ju självklart att det är fel, kärlek handlar inte om skuld? Är det kontrollen den andra personen kan ha över en? Kontroll är ju också fel, man ska inte styra en annan människa. Är det för att man vill kunna säga att 'Jag försökte iaf, jag gav honom/henne många chanser'? Det blir ju bara fel det med, man blir inte en bättre människa av det, såvitt jag vet? Dessutom funkar det inte, det är bara en ursäkt för att man inte riktigt vill eller kanske inte kan släppa taget om den andra. Är det kanske för att man skäms? Är kanske inte världskul att säga 'Nej, det funkade inte'? Är det för att man borde vara tillsammans? På filmer brukar ju det mesta lösa sig, är det filmer, tv och musik som ligger bakom en liten del? Eller kan det bara vara så enkelt att man inte vill?
Då kommer jag genast in på nästa fråga, hur kan man vilja stanna kvar i något som bara gör ont? Är man helt inne i sin lilla bubbla? För den existerar inte, det funkar inte att isolera sig från omvärlden och tro att allt blir bra.
Har det en gång gått åt helvette så lär det göra det igen och igen, om man tillåter det. Och om det där med att ge personen en andra chans, visst det är väll snällt, men det brukar visa sig vara fruktlöst och till slut har personen i fråga fått hur många chanser som helst, men bönar och ber efter fler, bränt alla broar men förväntar sig ändå att du ska vara kvar. Ger du lillfingret är det lätt att hela handen försvinner och trots att du inte har mer kvar att ge så kräver den det. Är det kärlek?
Vill också säga att har det en gång tagit slut så har det väll vart så av en anledning..?
Har flera vänner som sitter fast i sina träsk och det gör så jävla ont att bara se på, men vad ska man göra om ingen lyssnar? Säger som jag sagt en miljard gånger förut, tänk på att sätta dig själv i första rummet och se till att DU mår bra, annars funkar ändå ingenting.
Tänkte avrunda lite grann nu, har massor i huvudet som bara vill ut men nu räcker det för idag, ni ska ju orka läsa't också! ;) haha
Klart att det finns människor som älskar och tar hand om varandra på ett bra sätt. :)
Avslutar med:
'Wheter you are sweet or cruel, I'm gonna love you either way.' Bra syn på kärlek, aight?
Skadad?
Om ni visar ballen först."
